Ett efterlängtat brev....

Trött och ont i fötterna kom jag hem vid 21 tiden, varit lite segt på jobbet ikväll, det första jag såg var att granndörren hade typ 100 st knivhugg och jag tänkte jaha nu är väl någon skadad här eller så är det på gång...skyndade mig in och låste dörren, klev nästan på posten och möttes av 2 hungriga katter...men mitt i all reklam och räkningar såg jag ett sånt där vanligt kuvert och jag kände igen handstilen på en gång .... blev glad inombords... skyndade att kasta jackan på stolen och ge smågangstren mat, sen satte jag mig och öppnade brevet...

"Hej Michaela, mitt kära barnbarn och vår goda vän. Tack för brevet, vi blev nästan tårögda båda två när vi läste dina hälsningar till oss......"

Det var ju från Farfar och hans sambo Yvonne, och det gladde mitt lilla hjärta, jag har förlorat mormor och morfar men jag har faktiskt farmor och farfar kvar så jag vill ta vara på den tid jag har kvar med dem... Älskar dem.... ska försöka hälsa på dem i början av december :D har inte sett dem på väldigt länge ....

Jobbar hela helgen men även om det är slitsamt så trivs jag verkligen, de är goa de äldre, många kramar får jag per dag av dem... =) så ömhet och närhet behövs inte i första laget *skrattar* already got it....
Men huga det är inte lätt att både bli gammal och sjuk, de har det riktigt tufft dessa damer och herrar..jag tycker att de gör det jättebra... fint att få vara med människor som i sin besvärliga vardag tacksamt tar emot hjälp... världen ska inte se ut så här och det kommer att förändras..men jag är ändå glad att jag är på rätt ställe tills det blir en förändring på allt...

Nu blir det film och glass...godnatt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0