AleahciM1981

En oerhörd smärta som pågått den senaste tiden har lättat för nu har jag min lillasyster tillbaka i mitt liv precis där hon ska vara, jag känner mig inte hel utan henne, hon är ju min familj och en vän, så skönt att allt löst sig, det hjälper mitt mående att något ordnar till sig iaf och speciellt denna bit....

Älskar dig Nazlie (and Ariel to ) <3



Fick 2 jobbnätter idag med, vilket jag är glad för, jobb finns det inte så gott om, men denna månad blev det rätt bra iaf, känns skönt, då kan man slappna av, sen håller jag igång med körkortet och har dragit upp farten så jag ska kunna klara körkortet senast i slutet av sommaren, känns viktigt och roligt, imorgon börjar jag också träna på Helex, bättre tider och mer utbud....

Idag lämnade jag lillAlice till veterinären, hon blev steriliserad, vaccinerad och idmärkt, huga hon är helt slut lilljänta min, har legat och gosat med henne i sängen, hon var pigg när jag hämta henne men sen däcka hon när hon kom hem, men veterinären sa att det kunde bli så.... medans hon låg på operationsbordet gick jag på långpromenad i solen, nästan 2 h, gick till Myrnäs och sen tillbaka, skönt, är nu upp i 17.000 steg och dagen är inte slut... är ju med i en stegtävling via jobbet, vi ska gå till Amsterdam tillsammans via stegräknare =)

Nu har jag diskat och pysslat lite, bokat tvättid, så snart ska jag äta lite och ta en tupplur så jag orkar jobba natten..

Har mycket att reda upp med mig själv men får ta lite i taget... det ska bli bra så småningom.... en dag i taget!!! små men säkra steg...

Over and out

Så har man jobbat natten, har gått bra, men var på väg in i någon slags sömnkoma sista timmen, då började jag känna av att jag sovit 2h av 48h, men nu har jag sovit och känner mig utvilad, känner mig rätt tillfreds med att det är fredag, ska ha något slags Dinseymaraton med Mor och kusin Robin, ska bli kul, han har lika sjuk humor och är mycket bättre på att imitera alla roliga figurer i filmerna... blir soft i soffan =)

Hade en jättemysig kväll med Timone (Therese Åberg) igår, vi käkade Tacos och hamnade i paltkoma men gick ändå på långpromenad en stund efter middagen, Alnö är en STOR ö, man kan liksom ta sjuttiotusen olika vägar, hitåt och ditåt, så vi fick röra på grisen i kistan i 1 timme, skönt med friskluft och vi skratta så sjukt mycket att man får så där ont i magen och man tror att man antingen ska få kramp eller tappa all andning men inget av det hände, vi tokskratta.... sen skjutsade hon mig till jobbet.....

Tittade nyss efter post och hittade ett brev och det var från Pappa min, ni vet han, den biologiska =) känns gott i hjärtat att vi faktiskt håller på att lära känna varandra, ska sätta mig och skriva tillbaka lite senare =D glad glad Michaela...

Nu är det Jill Johnson som gäller för mig, hon har bra röst den kvinnan, nu lyssnar jag på " I´m not in love with you" så ska fortsätta med dte och sne ställa mig i duschen =)

Trevligt fredagsmys på er alla....

Sov illa inatt igen, men när sover man riktigt bra nu för tiden, kan sova på morgonen men det blir ju aldrig samma sömn som när man får sova nattetid, svarade dock på ett jobbsms imorse om att jobba ikväll och tur att jag gjorde, dels för att jag fick koppla bort allt privat inuti, men ändå inte stressande utan gick så lugnt och bra, sen fick jag skratta så sjukt mycket, det blev en toppenkväll och det behövde jag verkligen =)

Igår blev jag bjuden på lunch av Timone som skämde bort mig och fick mig att må bra och få prata om allt och inget, kändes underbart, vi har inte hunnit setts så mycket på sista tiden =( men det ska det bli ändring på... <3

Sen bjöd jag hem Vedins till mig, vi käka middag och sen avslutade vi med kladdkaka, härligt att ha dem här =) min älskade knasiga familj, de finns där i vått och torrt, det är kärlek <3
Hann tvätta också fast jag inte orkade upp igår morse för att tvätta 07, hade somnat runt 04 så behövde några timmars sömn så fick ta ut dem på morgonen....nu fick jag ju tvätta från 16 och framåt så det löste sig iaf...

Hann även med att ta Diva till Vet igår, hon fick en lejonklippning, hon hade tovor som inte var av denna värld och jag fick inte ta bort dem själv, då blev hon tokig, så bättre med Vet, och en lugnande spruta, nu ser hon ut som en nakenkatt med moonboots, en Ior svans och ett jättehuvud, först skrattade jag mest, sen insåg jag att hon ser ju cool ut så där, skulle nästan ha henne jämt så =) ska lägga in en bild imorgon =)

Åh vad jag kan sakna Thailand, känslan, att få sova, ingen stress....

" Lyssna nu till min sång
du som vandrar i tvivlarens spår.
Du som ser det mörka på vår jord.
All den sorg du har känt,
när du hört och förstått vad som hänt,
lever kvar och saknar oftast ord.

Men den kraft som jag bär
det är den som kärleken lär.
Jag vet att svaret är det här.

Än finns ett språk som alla folk kan tala.
Och det är kärlekens språk.
Medmänsklighet, lär dej ordet och vet
alla förstår det, men hur många får det?
Än finns ett ljus som trotsar allt det mörka
och det är kärlekens ljus.
Har tvivlat som du, men jag vet nu
än finns det kärlek på jord! "

Lyssna nu till min sång
du som tycker att livet känns tungt
i en värld där hat och ondska gror.
I en skör melodi lever tonerna i harmoni
sjung den sång, som i ditt hjärta bor."

Jag har tagit ett beslut som har varit svårt att ta tag i, jag har alltid velat klara av saker och ting själv, vara stark och självständig, men ibland måste man våga ta till hjälp när man själv inte klarar att reda ut saker och ting, när man trasslat in sig och inte kan komma loss, ibland får man nog inse att man inte är så stark som man vill och tror, jag sätter höga hinder och krav på mig själv och blir förstörd när jag inte når upp till det, jag trycker ner mig själv, jag tror att folk förväntar sig att jag ska vara och handla på ett visst sätt och när jag inte lever upp till det känns det som att jag gör dessa människor besviken.... men allt sitter hos mig, det är jag som skapar detta...

varför? den enkla sanningen, jag älskar inte mig själv och kan inte förstå att någon annan heller skulle kunna göra det, ändå förnuftsmässigt vet jag att det finns några människor som älskar mig , jag vill känna att jag är värd lika mycket som vilken annan som helst, men jag kan inte, jag kan känna så för alla andra utom mig själv..det är ju nåt fel i huvudet på mig... jag skadar mig själv fast jag inte vill.. orkar inte ta upp barndom och gnälla på "trasiga leksaker och cement i sandlådan", men något har hänt på vägen från barndom och där jag är nu, något som fått mig att tro att jag inte är värd att älskas för den jag är utan mer för hur andra skulle vilja att jag var ....

Jag måste ta tag i det här med min självkänsla för det förstör så mycket i mitt liv, dags att ta tag i KBT igen, mådde bra när jag började med det för nåt år sedan men så fort jag kände att jag började må bra, vad gör jag då? jo som jag alltid gjort, kutar där ifrån precis som allt var fixat och klart och jag hamnar så småningom på ruta 1 igen ... sen måste jag bearbeta massa sorg som jag bara trängt undan.. det är hårt jobb som väntar framför mig, men det måste göras en gång för alla...

Hoppas ingen tar mitt mående personligt, man är inte på topp jämt och skrattar och sjunger och gör rörelser som skulle få svansjön att blekna, det måste få vara okej att få visa sig ledsen och sårbar, få vara där man är just här och nu, jag är jag men kan ha massa olika känslor, jag kan skratta samtidigt som hjärtat gråter, jag vill släppa alla masker och bara vara jag, visa mig svag när jag är det, vara stark när jag kan och är det.... men framför allt vill jag vara lycklig i Sanningen för det är det som betyder mest, det är det som får mig att vilja kämpa vidare och för att kunna känna så måste jag göra något åt mitt trasiga inre och min självkänsla...

Ariel och Alice



Ariel och Diva

Maloues

Min lägenhet, mitt hem, har fått tillbaka heminredaren " Tromb a la bomb special", känner mig som en bostadslös som flänger runt med en packad väska, hitåt och ditåt, borde nästan investera i svängdörrar hemma för man är ju inte där så mycket, känns som man är överallt och ingenstans, har varit fullt upp sen jag kom hem från Thailand, har haft mycket kul och försökt ta igen massa fredagsmys och hinna träffa vänner och familj, jobba, möten och nu komma igång med tjänsten igen, har varit lågfart på det senaste så det är bara att använda nya krafterna och planera bättre....

Ja Ariel är ju på smällen också, inte längre någon tvekan på det, hon nästan rullar fram, hon hann inte bli steriliserad, typiskt för jag hade inte räknat med några fler kattungar, men så blir fallet så det är bara att gilla läget och vänta tills de kommer till världen och sen åka och sterilsera Ariel efter det, älskar ju katter och tycker givetvis att kattbebisar är fantastiska, men det är slitande att försöka se till att alla kommer till bra hem... men det blir bra =)

Har jobbat i helgen och det har varit full rulle men har fått skratta sjukt mycket också på jobbet och roliga arbetskamrater förgyller tillvaron =) allt blir så mycket lättare när man trivs íhop.... dock har jag varit sjukt trött men det var faktiskt självförvållat denna gången, var ju ut med Lillasyster och Tessan i fredags, sen upp och jobba tidigt, men allt har gått bra, sov hos mor igår och umgicks med kycklingben och mamma, vi spelade Yatzy och käka chippe tills det stod ut genom öronen...

Imorgon ska jag:
* Fixa tvättid
* Planera tjänst för denna vecka
* Handla
* Övningsköra
* Träna
* Hem till Vedins
* Städa

Lätta på hjärtat för idag:

Känner mig värdelös men vem tackar mig för det? kanske en 30 års kris är på gång, jag vet inte men det krånglar i skallen på mig, stora tankar som pressar skallen på både höjd och bredd, allt är inte jämt på topp och allt är inte lätt som en plätt, ibland kan allt kännas oövervinnerligt och hjälplöst och tröttlöst svårt, tur man är tjurig och inte ger upp, men det saktar farten...

nåväl, vad är väl en bal på slottet, nu är det sängen som gäller.. sov gott!!!

ÄNTLIGEN hemma efter en underbar semester, händelserik, glädjande, avstressande, levande, den innehöll allt och resan blev över förväntan, nu är min första utlandsresa avklarad och resemålet blev ju Thailand med fantastiska människor som man lärt känna ännu bättre.. jag har haft det oförskämt bra ändå så var de sista dagarna en aning plågsam, jag ville hem till min älskade familj och vänner, så mycket intryck och så mycket nytt, ville ha min vardagliga trygghet och glädje, tänk om man kunde packa med sånt i väskan liksom =)

Ska lägga ut bilder här på bloggen senare ikväll om jag hinner, så kan ni få se en liten del av min resa, så vad har jag fått uppleva under denna resa?

* Jag höll på att skrämma livet ur en oskyldig liten apa med mitt skrik, men jag blev rädd när den började klänga på mig, så när jag skrek, skrek den ännu högre och blev så rädd att den tänkte bita mig... dock lugnade vi båda ner oss och sen kom apan och satte sig på min arm och jag fick ett kort med båda oss

*Nära döden upplevelser har kommit lite till och från under resan =) haha det har bara känts som typ så här "- Aha, det här var ju ett smart drag Michaela, nu är det tack och godnatt som gäller!"

Skulle bestiga ett "mindre berg", vi trodde den lilla vandringen var upp för en liten kulle, men ack så fel, det var lustiga huset trappor stuprätt upp för ett jättehögt berg i 40 graders värme och med apor som försökte attackera och tjuva diverse grejer man bar med sig.... på trappsteg 977 såg jag det där "ljuset" som jag känner innan jag svimmar och jag tänkte att jag måste göra nåt nu, så slängde av mig ryggsäcken, satte mig på en av lustiga huset trapporna, stoppade huvudet mellan benen och försökte koncentrera mig på att andas, sen drack jag vatten och bara vilade en stund... efter en kvart kände jag mig bra och blev tjurig, hade ca 250 trappsteg kvar till toppen så skam den som ger sig...vips var jag uppe, grymt fin utsikt, sen var det ju bara 1237 trappsteg ner igen =)

Sen vid samma dag hade jag och Karin bestämt oss för att rida på en elefant för första gången... här kom nästa nära döden upplevelse, Elefanter är grymt STORA, bara den synen när man stod där skrämde mig, men det var ju bara att fortsätta det man gett sig in i, vi klättrade upp för en byggnadsställning, klev med foten på elefanten och satte sig i en stol som satt lite halvt löst, jag och Karin tittade på varandra och man kunde se en skräckblandadförtjusning i våra ögon, vi satte oss klistrade mot varandra och sen började vandringen in i djungeln, ojoj många gånger kändes det som nu är det tack och godnatt, vår elefantledare som skulle gå brevid och se till att elefanten inte skenade, han försvann helt plötsligt, och jag och karin fick lite panik och började försiktigt att se oss omkring vart han tagit vägen, han stod i godan ro och kissade en bit där ifrån, sen kom han tillbaka och gick framför elefanten och kliade sig i häcken, seriös kille tänkte vi och började asgarva...vi klarade elefantridningen men jag tror det blev en sån där "once in a lifetime" grej det där med elefantridning, för hög fallhöjd....

Andra mindre nära döden upplevelser var ju sådana där stunder då det dök upp konstiga djur eller bara djur som närmade sig hastigt, maneter, mygg, STORA insekter, ödlor m fl.....

Jag fick uppleva sjukt vacker natur, att åka ut till öarna var helt underbart även om vissa av båtresorna också kändes som att snart är det kört =) vit sand, turkost vatten, palmer och vackra blommor, då kändes det som en liten glimt av paradiset, solen stekte varmt och man badade för fullt, med vackra fiskar, jag skrek till lite ibland när hela stim var runt kroppen, men det var mest coolt, de var sjukt vackra...
Fick se djur där de ska vara, i sin natur, häftigt att se alla apor....
Goda drinkar, god och kryddig mat "very spicy", trevligt sällskap, god sömn, utvilad, färg på kroppen, kaloribomber på Svensens, shopping, Tuk-tuk nära döden upplevelse, förälskelse i de hemlösa djuren....

Ska berätta mer en annan dag =)

Nu ska jag pyssla här hemma med mina älsklingar <3 sen motion....