AleahciM1981

Jag har ständigt ont i magen samtidigt som jag går och hoppas på svar från min far, varje dag posten kommer är det samma sak, inget brev, inget svar, men så tänker jag men imorgon kommer det!!! Idag på bussen kom tårarna, då tanken slog mig, han kanske inte ens svarar alls, och jag tror det är det absolut värsta jag kan tänka mig, för det känns respektlöst åtminstone mot mina känslor, jag öppnar mitt hjärta totalt och försöker lägga fram det utan att på något sätt anklaga honom, det minsta han kan göra är väl iaf att bara skriva någon rad tillbaka, är det för mycket begärt???

Imorgon iaf så ska jag ut i tjänsten först med A-k, sen ska jag ut i elljusspåret, sen blir det möte som gäller...vad kvällen har att erbjuda har jag ingen aning om, det är rätt skönt att inte allt redan är bestämt så man får känna efter vad man har lust med... =)

Nej bläää orkar inte skriva mer idag!!!

" 2 Udda barn tack!" *asg* idag skrattade mamma gott iaf...