AleahciM1981

Vaknade upp till en ny dag med solsken, kan det bli bättre? ja visst kan det bli det *skrattar* men man ska vara tacksam för allt vackert man kan få njuta av och uppleva =)





Ja den byggnad som man knappt ser av all snö på bilden, dit ska jag om en stund, ska simma, ska bli helt underbart, en av de saker jag älskar mest men gjort minst på sista tiden, är ju friskis för hela slanten men idag ska jag göra något annat än skutta runt på olika pass, sen ska jag njuta av att basta efteråt, ligga och titta upp i lamporna som ser ut som en stjärnklar natt, låta kroppen vila av hettan och avslappningen, blir 200 längder som jag ska simma, sen ska jag käka världens godaste kycklingsallad... fick dessutom jobb idag, blir natten på Stammen, blev glad för det blir inte många timmar som det ser ut nu denna månad men så vips får jag ihop 10h på ett arbetspass..that I like....

Fick Massa KÄRLEK nu här på morgonen, vad skulle jag göra utan mina kissemissar, helt underbara och 4 starka personligheter som lever med mig, älskar dem <3

(Nu blir "moster" glad när det kommer en bild på hennes älsklingskatt, Ariel är en riktig tuffing men kärleksfull, även känd som "Maya Piraya" , för hon blir så go att till slut bits hon för hon inte vet vad hon ska ta sig till av all gosighet hon känner...)

Ja och just det, mamma brukade kalla mig för "kärleksvampyren", hittade igen brevet hon skrev till mig för några år sedan så jag tänkte erbjuda er att läsa det =) här kommer det....

" Tillägnat min Kärleksvampyr

Först har jag min "förstfödda" Michaela, även kallad "kärleksvampyren". Jag blev överlycklig när jag fick en dotter, hon skulle få allt som inte jag fick. Skönhet, intelligens (vet f*n inte ens hur det stavas), bra jobb, underbar make och välartade barn och ett liv fullt av överflödig kärlek.

Verkligheten blev lite annorlunda. Hon växte upp med flera knäppgökar till extrapappor, med en kärlekskrank mamma utan självförtroende och jobb, fick två småsyskon, som av olika skäl tog det mesta av mammas tid.
Vändorna var många och ibland rätt så dramatiska, men hon växte upp i alla fall till en kärleksfull, modig, ärlig, vacker kärleksvampyr.
Som när hon insåg att hon inte kunde rädda världen istället gick helhjärtat in för att hitta "Mr Right, och det har hon nu ägnat sitt liv åt, men inte hittat honom.
Vilket jag tycker är konstigt, eftersom hon i mina ögon verkligen är "drömkvinnan".

Den som till slut vinner hennes hjärta kommer verkligen bli "den lycklige" men efter mycket forskande och tänkande har jag kommit fram till att anledningen till att hon aldrig hittar dne rätte är att hon söker sina blivande pojkvänner genom att systematiskt gå igenom polisens brottsregister och samtliga journaler från Psyk.
Och det hon söker efter som mycket viktiga egenskaper för sin blivande man och far till sina barn är:

1. Känslomässigt störda

2. Vara fruktansvärt rädd för närhet

3. Älskar barn som han redan har med 4 andra kvinnor efter han steriliserat sig

4. Avsky barn eller vilja ha barn om ungefär 10-15år

5.Inte kunna bestämma sig varken var han ska bo, jobba med eller om han vill ha ett förhållande eller inte

6.Om han dessutom har en släng av mytomani blir lyckan fullkomlig

När hon hittat "Mr Right" som har minst av 3 av ovanstående fina egenskaper, brukar det i slutänden skita sig.
Det blir varken giftermål eller barn.
Då blir min lilla kärleksvampyr förtvivlad och undrar "-Vad gör jag för fel och varför kan ingen älska mig?"

Svar: Älskade Kärleksvampyr, du kommer hitta "Mr Right", men du måste sluta söka, låt honom komma till dig.
Ödet kommer föra er samman när tiden och du är mogen för det.
Försök att hitta dig själv istället, gör dig själv lycklig.
För så länge du mår så här dåligt, är du inte mottaglig för den sanna kärleken.
Du kommer inte ens att se eller känna, när du väl stöter på den.
Under tiden du söker dig själv och "Mr Right", så fortsätter jag och gullar med mina barnbarn dvs kattungarna.
Jag Älskar dig Michaela!// Mamma "

Min Mamma ser ju på mig med en Mammas ögon, hon är så störtskön och kärleksfull, jag Älskar henne av hela mitt hjärta, hon har funnits där hela mitt liv, verkligen funnits där och gett mig allt hon någonsin kunnat, vårt liv har inte varit lätt (milt uttryckt) men hon har aldrig dömt mig för mina val eller det jag gjort utan gett mig villkorlös kärlek, alltid levt efter, att vad som än händer är jag alltid välkommen hem, det är inte alla förunnat att ha en sådan mor, jag är lyckligt lottad, visst kan vi gå varandra på nerverna emellanåt =) men det hör liksom till, det är ju bara bagateller, det vi upplever är verkligen KÄRLEK, utan min Mamma skulle livet inte vara desamma, det skulle inte vara lika tryggt och kärleksfullt.. Jag är glad över varje dag jag får ha med min mor... <3

Nu får det vara nog med känslostormar för idag =)

Vi ses och hörs om jag får bestämma ;P